Reflektioner 30.01.2019

Hur kan smarta mätare dra nytta av molnteknologi?

En kombination av tekniska framsteg och kunders skiftande förväntningar driver på förändringar inom energibranschen. Deloitte menar att samtidigt som affärsmodellen för kraft- och elbolag har förblivit jämförelsevis oförändrad under det senaste århundradet är tjänsteleverantörerna inte befriade från den ökade påverkan av dessa förändringskrafter. Förändringarna börjar visa sig snabbt.

Smarta anslutna enheter, som kallas för Internet of Things (IoT), möjliggör samarbete, integrering och datautbyte mellan den fysiska världen och datorsystem över befintliga nätverksinfrastrukturer. Mikko Viitaila, National Technology Officer, Microsoft Finland, poängterar att IoT-enheter och plattformar utvecklas i allt snabbare takt, och när dessa två världar möts tar saker verkligen fart.

”Trenderna har synts ett tag nu, och nu utvecklas de ännu snabbare tack vare detta fenomen där de enskilda delarna är tillräckligt utvecklade för att kopplas ihop”, säger han. ”Kraften finns inom dessa kopplingar.” Viitaila poängterar att IoT funnits i tio år, men det är först nu som IoT är tillräckligt utvecklat för att användas ordentligt.

En inblick i en snar framtid

”Molnövergången är den stora händelsen inom branschen i allmänhet”, påpekar Viitaila. Hans bolag har byggt upp en molnplattform som heter Microsoft Azure. ”I framtiden kommer molnet att sträcka sig ut till kanten. Allt kommer att vara sammankopplat och aktuella saker kommer att förstärkas. Allt du kan tänka dig kommer att vara anslutet till internet, vilket kommer att göra saker smartare.”

Allt eftersom ”edge computing” blir mer framträdande under de kommande åren menar Viitaila att datahallar kommer att användas för tungt datorarbete, medan molnet kommer att sprida sig ut till kanten. ”Oavsett vilken typ av smart enhet man vill ha kommer den att använda denna typ av osynligt datorarbete. I framtiden kommer vi att ha en stor enhetlig plattform som vi kan dra nytta av, oavsett på vilket sätt vi använder den.”

AI och maskininlärningsteknik hänger ihop med detta – dessa tekniker är datahungriga och kräver massor av datorkraft. ”Datahallar kommer att träna upp modeller och upplärda modeller kommer att distribuerats ut till kanten”, säger han.

Tomi Kyllönen, Development Director, Aidon, överväger följderna av dessa trender för smart mätaravläsning. ”Energimarknaden utvecklas mot mer frekvent mätaravläsning, först från avläsning varje timme till avläsning var 15:e minut och ännu oftare i framtiden. Utöver detta strävar Aidons kunder efter att i stor utsträckning använda det stora utbudet av övervakningsdata som tillhandahålls av mätarna. Detta innebär ett behov av mer databearbetnings- och lagringskapacitet. Här kan skalbara och flexibla molnplattformar vara lösningen”, säger han.

Hantera elnätsbolagens dataströmmar

Eftersom dagens elnätsbolag måste kunna hantera enorma dataströmmar som samlas in i realtid och omvandla dem till insikter som det går att agera på är övergången till ”edge computing” ett klokt val. I stället för att skicka data till molnet och vänta några millisekunder på en oändlig mängd beslut från miljontals enheter så sker datorbaserad analys vid eller nära sensorn eller användarnivån. På detta sätt minskar tiden det tar att överföra data fram och tillbaka jämfört med traditionella molnmetoder och dataöverföringskostnaderna sänks.

I samband med smart mätaravläsning innebär ”edge computing” att intelligensen sitter i mätaren, säger Kyllönen. Exempelvis kan elnätsbolag ha nytta av att tillämpa realtidsupplärda maskininlärningsalgoritmer på mätarna som skulle klara av och vara ansvariga för att fatta beslut om belastningskontroll som en tillämpning av efterfrågeflexibilitet. Behovet av en sådan funktion ökar i framtiden i och med införandet av mikroproduktion, batteriförvaring och lokala energigemenskaper.

För att nå framgång i ständigt utvecklande digitala ekosystem utgör dock samarbetet med plattformsägarna bara en del. Traditionella energitjänster bör genomgå en digital omvandling, vilket gör det möjligt för dem att utveckla nya inkomstflöden från nya affärsmodeller.

Vad detta anbelangar berättar Viitaila om digitaliseringsresans grundpelare – kundservice, affärsprocesser, produktutveckling och att stärka medarbetare – som är mest relevanta för elnätsbolag. För det första menar han att stärkandet av medarbetare är relevant eftersom fältarbete är nödvändigt; digitalisering kan vara mycket användbart vad gäller detta. ”Dessutom är produktutveckling tillämpningsbar eftersom IoT och sensorer medverkar. Kundservice är ett annat område, eftersom digitalisering kan hjälpa elnätsbolag att förse sina kunder med en bättre förståelse för sin energianvändning.”

Möjligheter och fördelar

Kopplat till detta noterar en McKinsey-rapport att några av de mest spännande möjligheterna inom energibranschen finns inom tjänster och produkter bortom mätaren. ”Kundservice kräver en helt ny uppsättning funktioner som många energibolag inte har utvecklat tillräckligt.”

Kyllönen uppger att i Finland tyder en rapport från Smart Energy Working Group – under finska finans- och arbetsmarknadsdepartementet – på att elnätsbolag skulle erbjuda en plattform för tredjepartsaktörer, t.ex. aggregatorer som sedan skulle erbjuda efterfrågestyrda tjänster till kunder. ”Det innebär att medan tjänsten för regleringen av kundens energiförbrukning säljs av en tredje part så möjliggörs efterfrågestyrningen genom elnätsbolagens IT-system. Detta kan vara ett exempel på hur elnätsbolag har kommit närmare kunder, eller konsumenter, och hur elnätsbolagens system till en högre grad kommer att vara IoT-plattformar.”

När det gäller förmåner kan energibolagen realisera värde på kort sikt eftersom IoT kan leda till kostnadsbesparingar och regelefterlevnad. På lång sikt, allt eftersom branschen blir mer ansluten – t.ex. på grund av regleringar, kundefterfrågan och lägre total ägandekostnad – kan IoT hjälpa till att balansera efterfrågan och förbättra tjänster.

Hur man övervinner problem vid digital förändring

Allt eftersom digital förändring fortsätter att slå rot i energibolagsbranschen blir inriktningen allt mer tydlig. Hur snabbt förändringen äger rum är däremot mindre säkert.

”Det första steget är att komma igång”, råder Viitaila. ”Hur utnyttjar företag AI? Var befinner de sig på sin resa?”

Till sakens natur hör att digitala omvandlingar även föranleder en kulturell förändring, så nästa steg involverar människor. ”Beslut bör innefatta alla på stegen. Resan ska omfatta alla medarbetare.”

Slutligen talar Viitaila om att en studie nyligen visade att företag i Finland är mer eller mindre i pilotfasen och tenderar att bli kvar där just nu. ”Så, man bör komma igång, vara modig och testa saker.” Som för att upprepa vikten av inte bara mod men även flexibilitet, avslutar han med detta viktiga råd: ”Börja smått, ha modet att misslyckas snabbt och försöka igen.”